Sojuz T-13
Sojuz T-13 (Союз Т-13) | |||
Modell | Sojuz-T | ||
---|---|---|---|
Anrop | Pamir | ||
Färdens tid | 112 dagar 3 tim 12 min 6 sek | ||
Massa | 6 850 kg | ||
NSSDC-ID | 1985-043A[1] | ||
Uppskjutning | |||
Startplats | Bajkonur LC1 | ||
Start | 6 juni 1985, 06:39:52 UTC | ||
Raket | Sojuz-U2 | ||
Landning | |||
Landningsplats | 220 km NO om Zjezkazgan | ||
Landning | 26 september 1985, 09:51:58 UTC | ||
Omloppsbana | |||
Varv | 2 645 st[2] | ||
Apogeum | 222 km | ||
Perigeum | 198 km | ||
Banlutning | 51,6° | ||
Besättning | |||
Start | Vladimir Dzjanibekov (5) Viktor Savinich (2) | ||
Landning | Vladimir Dzjanibekov (5) Georgij Gretjko (3) | ||
Dockning | |||
Rymdstation | Saljut 7 | ||
Dockning | 8 juni 1985, 08:50 UTC | ||
Port | fram | ||
Ur dockning | 25 september 1985, 03:58 UTC | ||
Kronologi | |||
|
Sojuz T-13 (ryska: Союз Т-13) var en flygning i det sovjetiska rymdprogrammet. Flygningen gick till rymdstationen Saljut 7. Farkosten sköts upp med en Sojuz-U2-raket från Kosmodromen i Bajkonur den 6 juni 1985. Den dockade med rymdstationen den 8 juni 1985. Farkosten lämnade rymdstationen den 25 september 1985. Den återinträdde i jordens atmosfär och landade i Sovjetunionen den 26 september 1985.
Efter att Sojuz T-12 lämnat stationen året före hade en sensor gått sönder. Det gjorde att stationens styrsystem inte visste var solen var och därför inte kunde ställa in solpanelerna. Efter en tid tog batterierna ombord slut och allt ombord stannade, värme, luftrening med mera och stationen började driva fritt och rotera runt sin egen axel. Detta gjorde det extra svårt för Sojuz T-13 att docka med stationen. I slutet av juli var stationen helt återställd.
Referenser
- ^ ”NASA Space Science Data Coordinated Archive” (på engelska). NASA. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=1985-043A. Läst 29 februari 2020.
- ^ Manned Astronautics - Figures & Facts Arkiverad 22 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine., läst 8 oktober 2016.
|
|
|